Då, för tio år sedan, hade jag å pojkännen inget att göra första advent. "Men det är väl, typ, gratis inträde i kyrkan och konserter å sånt", sa jag. Kollade i DN efter adventskonserter och det var hur många som helst. Men jag föll för Högalidskyrkans annons av nån anledning. Hade aldrig satt min fot där tidigare. Bara fått inpräntat i huvudet av min lärare till mor att det är den enda kyrkan i stan med två torn.
Vi är i god tid och det var tur för kyrkan, som är gigantisk, fylldes snabbt. Ingen kör står framme vid altaret men jag anar sång som kommer utifrån. In kommer kören gåendes längs med väggarna ("Bereden väg av Herran" i folkton). Ju fler körsångare som kommer in ju starkare blir sången. Jag vet inte vad som hände men jag blev helt tagen av stämningen och sången så jag börjar gråta! Lite fjönsigt kanske men det var så grymt vackert.
En annan adventskonserts-historia var för några år sedan. Då var jag singel och inga vänner kunde följa med på första advent. Det hindrade inte mig, jag går själv, måste hålla uppe traditionen. Tar mig till Adolf Fredriks kyrka på Sveavägen som för övrigt har en makalös kör. Det är det många som tycker så det är fullt när jag kommer dit. Denna gång var jag inte ute i god tid. Det var som att stå utanför Spybar. En stackars kyrkovaktmästare fick agera dörrvakt och det blev dålig stämning när tre damer med fina pälsar vägrade acceptera att de inte blev insläppta. "Om brandkåren kommer och det är för många i lokalen måste vi stänga kyrkan" pep den stackars mannen. Jag blev superstressad. Jag måste bara få höra kyrkosång, det är en tradition, ville jag skrika. Tänkte till och kom på att det ligger ju fler kyrkor i city. Sprang, ja faktiskt, sprang till Johannes kyrka och slänger mig ner på bakersta bänkraden. Denna gång kom det också tårar men av anledningen att jag tyckte synd om mig själv. "Singel och övergiven i jultid" överdrev jag för mig själv. Sen mådde jag prima, det blev som nån sorts 15-minuters terapi.
Undrar vad det blir för konsertbesök för mig i år? Brukar du gå på adventskonserter?
 |
| Foto: Per Ola Wiberg |
Det är sällan jag går på adventskonserter, men i år ska jag själv medverka på en tillsammans med min kör.
SvaraRaderaNä, jag har aldrig varit på någon advenskonsert men jag brukar gå på julkonserter och i år skall jag för första gången lyssna på en julkonsert i en kyrka. Det skall bli väldigt spännande att se Anders Ekborg i Johannes Kyrkan :-)
SvaraRaderaVad intressant att du skriver om det här! jag är själv kristen och för mig betyder julen långt mer än bara allt julpyssel :)
SvaraRaderanja, ibland blir det adventskonserter för mig. Vi brukar fixa en del själv i kyrkan så det blir mest dem jag går på liksom. men det är väldigt fint :)
Jag har aldrig varit på en adventskonsert. Har inte hört att det finns i vår kyrka där jag bor
SvaraRaderasv: YES! Det är ett minipepparkakshus att ha på koppkanten. jag har länge sökt efter ett sådant. innan har jag alltid byggt dem själv, men det är ju mycket smidigare till glöggpartyt att slippa stå och skära ut dem för hand...det tar ju sådan tid. Så i år blir det mucho lätt att fixa =)
SvaraRaderaJag går alltid på adventskonserter, jag har även de senaste åren sjungt på adventskonserter, dock inte längre. Men ja, adventskonsert är ett måste!
SvaraRaderaVad väl jag känner igen mig i din beskrivning. Jag går också till kyrkan runt jul, och har varit där och "singel tyckt synd om mig själv" och "förhållandelycklig". Men alltid lika lugn i själen när jag gått därifrån!
SvaraRadera