I morgon är det Lucia! Dagen då man var uppe i ottan och tassade runt på skolans iskalla marmorgolv i tubsockor och nattlinne. Doften av stearin och sorlet av förväntansfulla skolkompisar och stolta släktingar är två sinnesbilder jag har av Lucia och luciatåg från skoltiden.
Men det var även ett litet luciatåg hemmavid. Mina tre äldre bröder tog på de fina linnena och strutarna och såg där tonårigt uttråkade ut. Jag var överlycklig och stolt Lucia. Då brorsorna flyttade hemifrån när jag fortfarande var liten fick jag senare lussa själv. Men det här med frukostbrickan behövde jag lite hjälp med. Pappa skrev ner "receptet" på Pappas supergoda lussekaffe. Så rart! Och detta var lååångt innan kaffebryggaren gjorde inträde i familjen så här hälldes det kokande vatten hejvilt i mörkret av en 12-åring. Receptet har legat i min kokbok i alla år. Kanske ska rama in det och ha i köket.
Har ni några speciella luciaminnen?
Vilket härligt minne.
SvaraRaderaPappor är bra saker :-)
Ja, det kanske du skulle rama in. Kul att ha kvar.
SvaraRaderaJag har inget speciellt lucia minne.
Kram kia
åhh lucia<3 tänk att det är redan imorgon! ofattbart=)
SvaraRaderaGulligt! Jag har inget sådär speciellt luciaminne men minns själva stämningen. Jag sjöng i kyrkokören också (fanns inte så mycket att göra på landet ;) ) och så lussade vi för släkten jag och mina systrar så det blev ju rätt många luciatåg...
SvaraRadera