tisdag 13 september 2011

Sitta som tända ljus...?

Att julhelgen ska bli lyckad, ett minne för livet och full med skratt, mätta magar och glada miner är väl allas mål. Om man hårdrar det lite. Men hur mycket du än pyntat, lagat all maten själv och fint slagit in paket du planerat i månader kan det gå fel. Det hänger då inte på det som är runt om kring utan hur du och de dina beter sig och mår. Lätt eller hur?? DN:s folkvettsexpert Magdalena Ribbing har rekommendationer på hur man ska göra på julafton. Tycker du att hon har rätt?

Foto: från filmen Fanny och Alexander















ATT GÖRA:

1. Var med! Delta i lekar, gläds åt andras glädje, beundra andras julklappar och de egna förstås! Beröm maten. Sjung med i sångerna. Dansa kring granen. Gulla med alla barn

2. Hjälp till! Alldeles för ofta är det en stackare som sliter mest med att laga, duka, ordna – och blir helt utsjasad. Alla ska erbjuda sig att hjälpa till, och förstå när ett nej tack är seriöst menat eller om det är en artighet som egentligen innebär ja tack. Det är ganska lätt att utröna om man verkligen vill förstå!

3. Sätt barnen främst. Just på julen måste man inte inleda en grundlig uppfostran med åthutande och tystnadskrav och sitta-stilltillsägelser. Har man inte lärt sina barn sällskapslivets enklaste lagar innan julafton är den dagen fel tid att börja. Men ett nyårslöfte kan det kanske bli?

ATT INTE GÖRA:

1. Viktigast på julafton är att inte bli besviken! Det låter enklare än det kanske blir – man har hoppats på något särskilt men får det inte, eller får det i fel färg eller mått. Då gäller det att inte tappa humöret och förstöra för givaren som ju har tänkt snällt fast det inte blev rätt. Barn kan inte alltid behärska sig och då ska man hjälpa dem att komma över sin ledsnad. Men vuxna måste klara av att allt inte blir exakt som man vill.



2. Viktigt är också att anpassa sig till övriga, liksom de ska anpassa sig till alla andra. Det blir bara jobbigt om en kräver att det ska drickas glögg när några vill dansa kring granen. Eller att hälften av de närvarande vill titta på Kalle Anka och gasta med i allt som händer medan resten kräver att få äta julmat. Grundregeln är att den som har flest barn får bestämma schemat på julaftonen. Kommer inte julmaten fram förrän kl åtta på kvällen är det inte heller någon katastrof, bara lite okonventionellt, får man tänka.

3. Betydelsefullt är att alla är glada! Inga sura miner över att det saknas grisfötter på julbordet, eller att granen är halt, eller att mormors pepparkakor inte hunnit bakas, eller vad det nu är man kan surna till över. Jag minns moltyst julaftonsgäst som tydligt visade sin bedrövelse över att det inte fanns dessertostar bland julmaten (vi hade mandelmusslor med hallon). Förväntningarna på julen är så stora och inlärda från barndomen att allt som inte motsvarar dem blir stora besvikelser. Men det ska man kunna bortse från när man gått ut grundskolan. Senast då!

Artikel från dn.se 10.12.23

söndag 11 september 2011

Surt sa räven. Vackert sa jag

Just nu smattrar det underbart på fönstret av ett kvällsregn men igår var det en härlig sensommardag. På väg till lekparken hittade jag guld, rött guld. Varje år plockar jag rönnbär och gör röda girlander. Nu ska de upp på tråd och torka. Återkommer med bild på de vackraste röda girlanderna.

Visst, jag skulle kanske kunna spara dem år från år, men jag gillar just att det blir en ritual, tradition, att plocka och göra nytt. Se dem hänga och bli djupröda. Pynt i lådor har jag så det räcker och blir över (men för det slutar jag inte köpa eller göra eget) men detta är annorlunda då det är ett levande material. Flummar jag nu? Har ni några saker ni måste göra eget år från år? Ingen jul utan... vaddå? Den egna glöggen som ska stå i nån månad, hyacinterna som ska slo rot i vackra hyacintglas...??

Foto: Helena Lyth med iPhone Hipsatmatic

lördag 10 september 2011

Hela havet stormar

Jag är helt klart inne i en lekfull period. Vill ha mycket färg och olika former i det mesta jag gör men vill mest av allt bara ligga på golvet med barnen och bygga torn, köra med tåg, mata djur i lilla bondgården. För att få sonen att äta allt på tallriken brukar jag locka med att äta med pinnar, sätta maten på spett eller sitta på golvet och stolen får vara bord. Inte konstigt då att denna juldukning kändes som precis det jag ville ha. Just nu. Allt i olika form men i en färgskala som känns lugn.  Men jag vet, jag är i ständig förändring och nästa vecka vill jag säkert ha det städat, svalt och vitt. Vi får väl se.

Jag bara älskar idéen med att ha en gren över bordet, fylla den med levande ljus, en ljusslinga eller som här, med julgranskulor. Har ännu inte gjort det. Det kanske är i år det blir av. Hur ser din juldukningsdröm ut?

Foto: via Inspiration For Home

torsdag 8 september 2011

24 dagar på torken

Ännu en adventskalendersidé. Jag vet... det är många nu, men denna kunde jag inte låta bli att dela med mig av. Så länge jag är kameralös får jag visa andras fina idéer att inspireras av.
Jag gillar att det är olika påsar i färg och storlek. Man tar de man har hemma helt enkelt. Här har datumsiffran skrivits på klädnypan. För den proffsige kan man fästa, brodera eller skriva direkt på påsen. Har du gjort någon egen kalender?

Foto: via Pintrest

Är du pyntad eller?

Det är faktiskt en intressant fråga. Hur mycket pynt är lagom för dig? Nu kanske du blir förvånad men ett år var jag enormt sparsmakad och pyntade endast med blommor i vas och kruka. Inte en tomte i sikte. Andra år (dvs 9 av 10) så är det full spätta med gran, tomtar, julgrupper, dukar och ja hela faderuttan. Kul att undersöka nivån fast de som läser just detta kanske är just pyntare...

onsdag 7 september 2011

Absolut finaste adventskalendern!

När jag ser sånt här blir jag så lycklig! Visst är kalendrar med leksaker, choklad och glitter helt underbara men när nått är personligt, egengjort och unikt finns det ingen lyxchoklad i världen som slår detta. Rebecca, med den fina bloggen Rebeccas DIY, visar hur fint och enkelt (nja, inte så enkelt) man skapar minnen för livet för barnen. Varje år skapar hon en egen adventskalender. Som på bilden nedan, familjens omgivningar. Jag tror många med mig gjort egna kalendrar som barn. I luckorna kunde det dyka upp en lussebulle, en skata eller en bil. Men den gjordes klar till första december och jag var kanske inte direkt nyfiken på vad som var bakom de 24 luckorna... Men med denna idé tas det till en ny, lite mer spännande, nivå.

Varje natt fram till julafton målar hustomten en ny lucka, tills hela kalendern är full av luckor. Varje bild visar något som hänt dagen innan. Hur barnen åkte snowracer eller tog hand om sin sjuka pappa, hur hönsen har det i hönshuset eller vad katten har för sig ute i natten när alla sover. Visst är det en underbar idé!??


Kalendern som den såg ut den sista november



















Och nu på julafton, 24 luckor senare































tisdag 6 september 2011

Årets glögg är uppkorkad!

Ja då var det avslöjat! 2011-års glögg blev Arabica. Kaffesmak, det hade jag inte på min lista över gissningar. Mycket nyfiken på smaken, hur kaffe ska smaka ihop med glögg. Då jag gillar båda smakerna borde det vara nått för mig. Får boka redan nu. Vad tycker du?

Info från Blossa: Det är bara åtta år sedan den första årgångsglöggen presenterades, men den har redan blivit en kär familjemedlem. BLOSSAs årgångsglögg är både trendig och traditionell, den tillfredsställer vårt behov av förändring samtidigt som den bottnar i hundraåriga sedvänjor. Årgångsglöggen får sin smak av traditionella ingredienser med julkänsla. Tidigare år har den bland annat smaksatts med clementin, blåbär och saffran. Årets upplaga av BLOSSA 11 har fått smak av kaffe, odlat i Finca Las Delicias i El Salvador. Servera den rumstempererad med en isbit eller värm den på traditionellt vis

Foto: Blossa

Julen börjar på bloggen!

Tycker ni inte att det räcker med min julblogg så finns det ett gäng till här.
Massa härlig julläsning och inspiration väntar!

Illustration: Ilon Wikland, Jul i Bullerbyn

måndag 5 september 2011

Flugsvamp på julbordet, någon?

Visst är de söta, de små flugsvamparna där de står i mossan i adventsljusstaken, men hur kom de dit? Under julen dyker de upp som svampar ur jorden och är en oifrågasatt juldekoration. Det kan tyckas lite apart med höstsvampar i december som inte har någon religiös eller traditionell julkoppling. Men ändå är de där, på bordslöpare, i julgranen och adventsljusstakar.

Jag är mycket nyfiken på att höra era tankar för jag har sökt på nätet och hittat olika teorier, av olika seriösa slag... Eller vad sägs om detta: 
Jultomten härstammar från sibiriska shamanska ritualer vilka gick ut på att samla rödflugsvamp, klädd i svampens färger vitt och rött och sedan bära hem svamparna genom skorstenen och förtära dem i ritualer och medicinska syften. Eftersom vissa av gifterna i flugsvampen kan ge negativa biverkningar började man dricka urinen från renar som åt flugsvampar, då deras njurar eliminerar de oönskade ämnena i flugsvampen och på så sätt gav bättre medicinsk och rituell effekt.

Nja... Då tror jag att jag lägger mina pengar på: 
Av tradition är svamp symbol för tur och lycka. På tyska säger man t.ex. Du Glückspilz! (pilz = svamp) när vi på svenska säger Din Lyckans ost! På äldre jul- och nyårskort kombineras flugsvampen med fyrklöver, hästsko, grisar och nyckelpigor. Alla är de lyckosymboler.

Men om ni föredrar den första finns det en facebookgrupp för er: Vi som firar jul till minne av flugsvampen och midvinter.

Tomten VS Bocken

Många svenska hem tycker det känns helt självklart att damma av en gammal halmbock vid jul och ställa på finaste platsen i hemmet. Helt logiskt? Många vet inte varför denna tradition finns i Sverige. Julbocken är faktiskt en av Sveriges äldsta jultraditioner. Ungdomar klädde ut sig till julbock och gick runt bland gårdarna och sjöng eller spelade upp en rolig scen. Som tack fick de dryck och mat i mellandagarna. Med tiden blev bocken julklappsutdelare.














Men i slutet av 1800-talet dyker en ny kille upp och börjar på allvar konkurrera om rollen som klapputdelare - Tomten. Det är en kamp som håller på i ca 50 år och idag vet vi vem som gick som vinnare ur fajten.

Vår svenska jultomte är en blandning av den lilla, inte alltid så snälle, gårdstomten och det katolska helgonet Nikolaus. Detta helgon var känd för sina goda gärningar, bl a kasta pengar genom fönster till fattiga familjer om natten. Protestanterna ville göra sig av med helgondyrkan men St Nikolaus var så poppis så det var svårt att droppa honom. Men då det visat sig att han dött i december passade det bra att han fick leva kvar som symbol som presentutgivare vid jul. Han är klädd i röd rock. Med emigranter transporteras traditionen till USA och på vägen får han nytt namn; Santa Claus.



Jenny Nyström ritar på eget bevåg 1871 illustrationer till Viktor Rydbergs berömda dikt om tomten. Rydberg gillade det han såg och boken gavs ut 1875. Jenny Nyströms tomtar blev standard för hur tomten skulle se ut och hon blev utnämnd till tomtemor av svenska folket.




Den tomte som idag står starkast är den illustrerade figur som Coca-Cola skapade i sin reklam. Julen blir starkt kommersiell efter 1930 och jultomten blir den starkaste symbolen för julen. Coca-Cola visar upp sin tomte med stort vitt skägg, svarta stövlar, röd jacka och röd-blossiga kinder. Rött förevigas som julens färg.




Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...